Sitter här i vanlig ordning framför datorn, innan det är dags att cykla bort till jobbet för ett kvällspass. Har snart jobbat en vecka efter att semestern tog slut. Var med blandade känslor jag cyklade bort i måndags eftermiddag. Men samtidigt som det är skönt att vara ledig och njuta så tycker jag om att vara tillbaka på jobbet och att falla in i vardagens alla rutiner igen. Kul att träffa sina kollegor och att ta hand om sina patienter igen. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag tycker verkligen om mitt jobb! Igår sökte jag dessutom en ny tjänst på avdelningen till hösten/ vintern. Jag har nämligen sökt till att vara koordinator var 4:e vecka. Där jag styr upp arbetet och är en länk mellan avdelningen och konsulten, för att underlätta övertaget av nya patienter mm. Skulle vara kul om jag fick det. Vidga mina vyer ännu mer. Ska ju dessutom gå en internutbildning inom infektionssjukdomar för oss sjuksköterskor i höst, för att fördjupa mig ännu mer kring våra patienter. Lära mig mer om varför vi sätter in just den antibiotikan till den diagnosen mm. Känns som att denna höst kommer gå fort och att den inte alls kommer kännas lika mörk och dyster som hösten annars gärna gör. Jag kommer ha så mycket annat roligt omkring mig :)

Min förta semestervecka har snart gått och som ni vet har inte vädret direkt varit någon höjdare. Det har varit kallt och regnat om vart annat. Men jag är inte bitter för det. jag njuter verkligen av att vara ledig. Kan kan ligga uppkrupen i soffan med en bra bok med gott samvete medan regnet smattrar utanför. I torsdags, för exakt en vecka sen stämplade jag ut från mitt sista arbetspass och checkade in på mina första semesterveckor. Då sken solen och det kändes som att det här kan bli två bra veckor med fullt av sol. Riktigt så blev det inte. men är det nått jag lärt mig under mina 24 år, är det att man inte kan styra över vädret. Hur mycket man än vill. Vädret lever sitt egna liv och är oförutsebart helt enkelt. Direkt efter att jag kommit hem förra torsdagen begav vi oss bort till Bråvalla för att njuta av en underbar festival med mycket bra musik. Det vi inte visste då var att vi skulle behöva stå i världens längsta kö för att sedan behöva stå i ännu en lång kö med lång väntan för att kunna fylla på de nya festivalbanden. Vi visste inte heller att Iron maidens först timma av spelningen skulle vara jätteseg och jättelång och att de endast skulle spela låtar man ej kände igen första timman. Men andra var bra :) Vi visste inte heller att resterande dagar skulle vara fulla av regn och blåst. Eller att åskan skulle slå ner mitt i festivalområdet och att Petter skulle behöva avbryta sin konsert pga regn och åska. Trots detta är jag glad att vi gick på Bråvalla och vill väldigt gärna gå nästa år igen. Även om jag innerst inne hoppas på bättre väder nästa år. Tredje gången gillt. Eller hur?!